Ekovin på agendan

Ekologiska viner är hetare än någonsin. Den ekologiska vinmässan Millésime Bio i sydfranska Montpellier slog i år rekord i besökare och deltagande producenter.

06.jpg”Ekologiska viner är inte längre en nischmarknad.” Det sa Brice Faravel på Ubifrance efter årets upplaga av Millésime Bio. Ubifrance är ett marknadsforum organiserat av regionen Languedoc-Roussillon i samband med vinmässan. När den konventionella vinindustrin lider svårt av överskott har efterfrågan på ekologiskt bulkvin i vissa fall redan skapat brist.

– 2009 års skörd av ekologiskt bulkvin från Languedoc är i princip redan intecknad, säger Emil Hauses, vinhandlare i Schweiz, som tappar ekovin i box under eget varumärke.

Även om handeln med bulkvin är en enorm marknad är de kanske inte de mest intressanta ur smaksynpunkt. Det säger ändå något om ekovinernas nya status.

barral.jpg Att eko säljer i vinsammanhang har inte alltid varit en självklarhet. Länge var de ekologiska vinerna en förbisedd marginalföreteelse för entusiasterna. Mycket på grund av de ofta gav vinupplevelser som lämnade mycket övrigt att önska. Det var mer fokus på metod än smak.

02.jpgDagens ekoviner är givetvis ingen homogen samling, men utvecklingen går snabbt framåt. Främst för att fler ambitiösa gårdar blir officiella eko-odlare, med certifiering från någon av eko-organisationerna. Det är i dag inte svårt att hitta storartade ekoviner. När de är bra, briljerar de med ren fruktighet, silkiga mogna tanniner och en djup mineralitet som är svår att överträffa. Strukturen på vinerna är som regel stramare. Mer syra och tydligare tanniner. Det är ett faktum som många odlare förklarar med att ekovinerna bygger sin smak druvaromer snarare än alkohol. Konstgödsel ger växtkraft i övermått som resulterar i sockerstinna druvor. Socker blir alkohol när druvmusten jäser.

– Skillnaden i vingården är omedelbar när jorden och vinrankorna slipper kemisk gödning och gifter, säger Christine Saurel, på Montirius i Rhônedalen.

Vinrankan får en balans som gör att druvorna får en homogen mognad. Tanniner, syra och sockerhalt når sin optimala nivå samtidigt. Det ger harmoniska viner, utan överdriva alkoholhalter, säger hon.

_mg_4051.jpg

Även om en eko-logga på flaskan kan ge fördelar i marknadsföringen, är det för de ambitiösa producenterna ändå vinkvaliteten som är avgörande för valet av odlingsmetod.

– Vinmakning är en kombination av människa, jord, vingård och vinranka. Ekologisk odling ger vinrankan förutsättningar att spegla vingårdens terroir. Ekologisk- och biodynamisk odling är överlägsen i det fallet, säger Guillaume Reynouard på domänen Manoir de la Tête Rouge Saumur, Loire.

– Det finns givetvis bra och dåliga ekologiska viner. Ekologisk odling är bara en metod. Du måste fortfarande arbeta hårt för att göra bra viner, säger han.

Det är en åsikt han delar med de flesta andra ekologiska odlarna med ambitioner. Att respektera jorden och skapa en naturlig och vital balans mellan vinranka och jord är en av ekoodlingens grundbultar. Miljövinsterna kommer på köpet.

biätaren– När vi slutar använda insekticider, insektsgifter, i vingården kommer i också viktiga insekter tillbaka i vingårdsmiljön. Med insekterna återvänder också fåglarna, som biätaren, säger Josep M Albet i Noya, ekopionjär i spanska Pénédes.

Det är förklaringen till att den färgsprakande fågeln pryder flaskan på Finca la Milana.

– I alla Medelhavsnära vingårdar har biätaren minskat kraftigt på grund av att vinrankorna besprutats hårt med insektsgifter. När den återvänder är det en bra indikator på att miljön återfått balansen, säger han.

Ekologisk vinodling kommer också att hamna överst på den europeiska politiska agendan. Under året inleder EU:s jordbruksministrar förhandlingarna om det första gemensamma regelverket för ekologisk vinodling. Vinodlingen har varit undantaget från det regelverk som gäller för ekologiskt jordbruk. Tanken är att även vinodlingen ska ingå. Något självklart samförstånd finns inte helt oväntat bland Europas vinodlarländer. I dag regleras ekoodling av nationella organ, som Krav för svenska livsmedel.

– Det finns ett antal centrala frågor som måste lösas innan en lagstiftning kan klubbas i EU, säger Mariane Monod som arbetar med kvalitetsfrågor på det franska departementet för jordbruk och fiske.

En av tvistefrågorna kommer att handla om tillsatserna i vinet. Det gäller till exempel om socker ska få tillsattas i druvmusten innan jäsning. Så kallad chaptalisation är utbredd i nordligt belägna vinområden där druvorna har svårare att mogna.

_mg_4067.jpg

– Tyskland motsätter sig ett förbud, säger Mariane Monod.

Det är rimligt att anta att även nordliga områden av Frankrike kan ha åsikter i samma riktning. En annan fråga är användandet av svaveldioxid som används för att stabilisera vinet och förhindra oxidering. Något förbud är inte aktuellt, eller ens önskvärt. Frågan är bara var gränsen ska dras. I dag är svaveldioxid tillåtet i ekologisk odling, men alla länder har olika nivåer. Alla är inte övertygade om att ett EU regelverk kommer att göra eko-odlingen bättre.

– Jag är rädd för att EU:s regelverk blir en alltför urvattnad kompromiss. De franska eko-organisationerna har i dag hårda och detaljerade regler för ekologisk vinodling, säger Dany ChastanClos du Joncuas i Gigondas.

Millésime Bio

Millésime Bio är en internationell branschmässa för viner framställda med ekologiska odlingsmetoder och hålls vartannat år i Languedoc. Årets upplaga var den 16:e i ordningen. Närmare 360 utställare betydde 27 procent fler än mässan 2007. Antalet besökare var det dubbla jämfört med 2007.

Mässan startades av ekologisk vinodlare i Languedoc, men i dag deltar odlare från hela Europa. Tyngdpunkten ligger dock fortfarande på viner från Frankrike och Sydfrankrike i synnerhet. Nästa mässa hålls i Perpignan 2011.

Hennes farhågor är kanske befogade. I dag är EU:s regelverk ekologiskt kött mindre rigoröst än till exempel den svenska Krav-märkningen och det finns fler kritiska röster i unionens vinländer.

– Ekoviner existerar i dag utan en gemensam EU-lagstiftning, säger Andrea Ferrante, ordförande för den Italienska organisationen för ekologisk odling, AIAB.

– En konsensuslösning är helt avgörande om en EU-lag ska få någon betydelse. Ett gemensamt regelverk är givetvis en fördel för konsumenterna, men det måste kännas meningsfullt för odlarna att följa, säger han.

2010 ska de nya EU- reglerna för ekologisk vinodling vara i bruk.

Att ekologiska viner har framtiden för sig är uppenbart. Om valet finns mellan ett bra vin utan rester av kemiska substanser och med, borde valet vara enkelt, säger Andrea Ferrante.

Mera i samma ämne:

Lämna kommentar

Instagram feed