Vindiet för bättre hälsa

Vi dricker allt mer vin i Sverige. Det är bra för det borde ge oss bättre hälsa enligt ny dietforskning.

Roger Corders fotograf:Charlie HopkinsonVi dricker allt mer vin i Sverige. Det är bra för det borde ge oss bättre hälsa enligt ny dietforskning. Men det gäller att välja vin med omsorg för att utnyttja vinets hälsoeffekter. Det brukar kallas för den franska paradoxen. Att ett mat- och vinälskande land som Frankrike, trots vidlyftiga mat- och vinvanor, visar små problem med hjärt- och kärlsjukdomar är ett medicinskt mysterium.

I sydvästra Frankrike är motsägelsen som allra tydligast. Där ligger ank- och gåsproducenterna tätt mellan vingårdar och armagnacdestillerier. Anklever, paté och feta ankbröst är här stapelföda på middagsborden. Det är en diet som borde betyda expressfart mot hjärtinfarkt och dålig hälsa. Trots att de feta läckerheterna sköljs ner med respektabla mängder bläcksvart, kraftfullt rödvin har man den högsta medellivslängden i Europa. Nya forskningsrön är möjligen en förklaring på spåren.

Vindiet för bättre hälsaVindrickare har generellt bättre hälsa och lever längre, konstaterar den engelska hjärtprofessorn Roger Corder i sin bok The wine diet som kom ut tidigare i år.
Hans förklaring på den franska pardoxen finns helt enkelt i vinet. Det är en idé som framförts tidigare, men Corder fokuserar på ämnet procyanidin som är ett av flera så kallade polyfenoler som finns i druvornas skal och kärnor. I vinet ger de både färg och tanniner som vi uppfattar som strävhet. Ju strävare desto nyttigare är förenklat Roger Corders devis.
Ämnet har visat sig hålla både blodkärl och hjärta i god form. I sin forskning hittade han extremt höga koncentrationer av just procyanidin i vinerna från sydvästra Frankrike. Vindistriktet Madiran utmärker sig på den punkten. Här dominerar den röda druvan tannat som är helt utan konkurrens när det gäller de nyttiga polyfenolerna. Ett glas vin från Madiran är enligt Corder hälsosammare än två flaskor standard vin från Australien, även om den uppenbart stora mängden alkohol räknas bort.
Det är en intressant poäng eftersom det är just de fruktiga lättdruckna vinerna av den typen som står för huvuddelen av vår konsumtion.
Ett till tre glas till maten varje dag, lyder rekommendationen från professor Corder, givetvis i kombination med en balanserad kost och motion. För de som inte dricker vin fungerar också choklad, äpple, tranbär och granatäpple.

Vindiet för bättre hälsaCorders hälsoviner

Generellt är det viner från svala vinområden som genom en lång mognadsprocess får höga halter nyttiga polyfenoler. Madiran i sydvästra Frankrike är utan konkurrens, men också Cahors, delar av Languedoc-Roussillon och Rhônedalen är rika på nyttigheter. I Piemonte i norra Italien är viner på druvorna nebbiolo, barbera och dolcetto bra val. Toscanas dominerande druva sangiovese kan vara bra men enligt Corder är skillnaderna stora och generaliseringar omöjliga. Drvorna malbec och tannat från Argentina har goda halter men massproducerade viner ska undvikas.

På systembolaget finns Château Bouscassé 2004 nr 2204 99kr

En kommentar »

  1. […] Bra för kroppen og. […]

Lämna kommentar

Instagram feed