Med Domaine Pierre Gonon i källaren

Jämfört med de tyngre grannarna Hermitage på motsatta sidan av Rhônefloden och Cornas i söder, har St Joseph en befriande enkelhet och charm som är svår att motstå.

Pierre Gonons cave i Mauves, St Joseph är en blandning av modernitet och tradition. Den nyare delen från 2002 känns strikt med betong och stål. Betongen byter snabbt skepnad bakom en dörr där den gamla traditionella källaren med charmfull patina, stengolv och mögel i taket tar vid. Vinet mognar i gamla 600-litrars fat eller stora 1500 liters foudres.

Det vita vinet har legad på fat sedan augusti. Marsanne och roussanne lagras i separata fat. Fatprovet av marsanne är fortfarande lite spritsigt, men visar redan sin potential. Strukturen är djup och kraftfull med honungsfetma och låg syra. Det vägs upp med en mineraltät fräschör.

– Marsanne ger inga enkla viner. De kräver ofta motstånd från passande maträtter, säger Jean.

Det blir tydligt i faten med druvor från deras äldsta marsannerankor. Här är frukten mindre framträdande och de feta honungsaromerna dominerar. Vinet har större volym och djup med lätta aromer av lakrits och anis. Mineraliteten är tuggbar och ger en fascinerande struktur som nästan påminner om ett rött vin. Det är tydligt att marsanne bygger ryggraden i deras vita vin.

Vinerna kommer ligga kvar i faten under våren för att jäsa ut helt och för att genomgå malolaktisk jäsning.

– Vi använder bara druvornas naturliga jäst. Det ger vinerna mer komplexitet och djup, säger Jean.

Roussanne från samma vingårdsläge ger en helt andra aromer i glaset. Det är mjukare i strukturen med lättillgängliga fruktaromer av aprikoser och blommor.

Domaine Pierre Gonon, St Joseph, Frankrike, Johan Lidby Vinhandel AB, 750ml, 13%

Bröderna Gonon odlar drygt två hektar vita druvor. 80 procent marsanne och 20 procent roussanne. Rankorna växer på de branta sluttningarna ovanför Tournon. Vingårdsläget Les Oliviers anses som ett av St Josephs bästa och består av röd lera med inslag av granitbaserad sand och sten. Det ger feta viner med god lagringspotential.

Marsanne ger vinerna honungsrund fetma och kraft i strukturen. Roussanne tillför läckra blom- och fruktaromer som kompletterar.

Intensiv doft av aprikoser, honung och anis. Kraftfull smak med aromer av mogna aprikoser, apelsinskal och honung i en distinkt mineralmättad inramning och lång avslutning. Elegant och kraftfullt. 2001 har fått mer utvecklade aromer med utpräglad honungsfetma och mer återhållen fruktighet och en kryddig inramning. Mineralerna får också mer utrymme i smakpaletten. Läckert vin.

Drick till charkuterier, en svamptoast, kycklinggryta med karl-johan, eller varför inte några grillade pilgrimsmusslor med en aprikosvinägrette.

Domaine Pierre Gonon, St Joseph, Frankrike, Johan Lidby Vinhandel AB, 750ml, 13%

Gonons röda vin görs på syrah från 5,5 hektar vingårdar i både Tournon, Les Oliviers, St-Jean-de-Muzols och Mauves. De olika lägena ger enligt Jean Gonon en bra blandning av jordmåner och solexponering. Vinet lagras 13 till 15 månader på 600-liters ekfat. Vinet tar några år på sig att mogna och kan vara lite svårt som ungt. Druvorna jäser med stjälkar de flesta årgångar, vilket ger tanninerna en djupare struktur.

Doften på 2008 är friskt och rent fruktig med aromer av mörka bär. En omisskännlig peppararom bäddar in den friska frukten och mineraler ger elegans. Tanninerna är påtagliga men korrekta och silkigt strukturerade och ramas in av lätt frisk frukt, peppar och en distinkt mineraltät avslutning som ger elegans. En lätt men delikat fruktig årgång. 17/20

2007 har en mer utvecklad struktur, med mer mogna fruktaromer, djup tanninstruktur och utpräglad kryddighet. 18/20

2005 är ett kraftpaket med komplex doft, tät frukt som bäddas in i pepparkryddor och aromer av rökta charkuterier och distinkt mineralitet som ger elegans och fräschör. 18/20

Kött är ett givet sällskap. Ankbröst eller confiterade anklår med en fruktig sky kommer också fungera utmärkt. Viltsvin och vilt gör också St Josephs viner gott sällskap.

Utsikten är magnifik med Rhôneflodens vindlingar och Tournon och Tain l Hermitage som stadiga stadssiluetter i fjärran. Att befria vinrankorna från den gångna säsongens grenskott är ett av de mest arbetsintensiva momenten under vingårdsåret. Men också ett av de viktigaste.

– I St Joseph finns inga stora gårdar med omgivande vinmarker. Här ligger de flesta små boningshus och vinerier inne i byarna. Vingårdarna är utspridda som ett lapptäcke i sluttningarna, på de högre bergsplatåerna, säger Jean Gonon på gården Domaine Pierre Gonon och kliver ner i de branta sluttningarna strax söder om Tournon.

Där är redan hans bror Pierre i fullt arbete med sekatören. De är två joviala vinbröder som alltid har nära till skratt och som gärna pratar om sina viner, rankor eller vinpolitik. Det är drygt 20 år sedan de tog över familjegården från sin far. Deras känsla för detaljer och respekt för jorden har gett resultat. I dag tillhör de områdets vinelit.

I ett gammalt ombyggt oljefat med hjul brinner de torra grenarna med ljudligt sprakande. Den rykande kärran följer dem ner i sluttningen när de långsamt betar av rad för rad av vinrankor.

– Anledningen är att det efter revolutionen inte fanns några stora ägare som köpte upp marken. Familjegårdarna har med åren splittrats upp genom arvrätten. Avsaknaden av stora domäner och fokus på en röd druvsort, gör att St Joseph mer liknar Bourgogne än södra Rhône, säger Jean Gonon.

Mot den bakgrunden är det lätt att förstå St Josephs något fragmenterade vingårdsstruktur. Det finns ingen uppenbar centralpunkt, utan området kan delas in två mer löst sammansatta zoner. Det nordligare belägna området runt byn Chavanay, består av 19 byar, med Sarras som den sydligaste utposten. Området fick sin klassificering 1969 och domineras av yngre vingårdar, både när de gäller vinrankor och geologi. Här mognar druvor senare än i de sydligare områdena. Medelhavets influenser har definitivt släppt sitt grepp och klimatet är mer kontinentalt. Vinerna får en något mer rustik karaktär med utpräglad syra. Frukten är mer stram och oslipad och tanninstrukturen är lite slankare än i den södra zonen.

Från Vion i norr till Chateaubourg i söder ligger de sex ursprungliga byarna som utgjorde 1956 klassning. Här får vinerna mer finess, ofta med mer mogna fruktaromer, elegantare tanninstruktur och en utpräglad mineralitet. I ett vidsträckt vinområde som St Joseph är givetvis variationerna stora.

– Den mogna frukten beror på ett något varmare klimat. Faktum är att Delas vingårdsläge Côte Ste-Épine vid St-Jean de-Muzols, är gränsen där Medelhavets influenser har sin nordligaste utpost, säger Jean och pekar mot sluttningar norrut.

Gemensamt för de båda zonerna är graniten från Centralmassivets östligaste utpost. Här dyker berget ner mot Rhônefloden i mer eller mindre flisiga och uppluckrade sluttningar.

Den uppsplittrade ägandet har i modern tid också lett till att kooperativen och vinuppköpare nästan helt dominerat St Josephs vinproduktion. Tyvärr ofta med ganska mediokert resultat. Kooperativet i Sarras gick i konkurs för några år sedan och i St Desirat har man problem att bli av med vin som håller för låg kvalitet. En något större andel enskilda odlare med kvalitetsambitioner har de senaste åren delvis ändrat bilden.

Pierre och Jean Gonon odlar knappt 10 hektar i St Joseph.

– Du ser hur branta sluttningarna är. Det räcker mer än väl med 10 hektar för att fylla ett års arbete, säger Jean och ler.

– St Joseph är mindre känt än Côte Rôti och Hermitage. Vinerna är också mer lättillgängliga och utvecklas snabbare än till exempel Hermitage, utan att sakna karaktär av sitt ursprung, säger Pierre och förklarar appellationens brokiga struktur.

– Det här är St Josephs hjärta, säger han och pekar ut över de branta sluttningarna med Tournon och byn Mauves som en diffus siluett i eftermiddagsdiset nere vid floden.

– Här ger St Josephs äldre granitjordar vinerna en fast och tannintät struktur . Men St Joseph är inget homogent vinområde, variationerna är stora. Tyvärr är det många producenter som gör lätta, anemiska viner utan ryggrad. Kooperativen säljer vin som om det var frukt. Det verkar nästan som kooperatörerna har ett annat yrke än oss. Det är inte bra för regionens image som kvalitetsområde, säger Jean lite bekymrat.

Bröderna Gonon gör allt arbete för hand i vingården. Dels för att sluttningarna inte tillåter någon annan lösning. Men också för att ge både vinranka och jord de bästa förutsättningarna att ge druvor som speglar vingårdens unika karaktär. Det använder ekologiska odlingsmetoder, även om de inte är certifierade. Vingårdarna plöjs på traditionellt vis med häst. Också beskärningen görs med samma omsorg om kvaliteten. Det väntar alltid till mitten av januari innan arbetet börjar. Saven i vinrankorna har då hunnit tillbaka ner i rötterna och rankan förlorar minimalt med kraft inför kommande växtsäsong. Vid beskärningen använder de dessutom den biodynamiska almanackan för att optimera förutsättningarna. Månens inverkan på vinrankorna har i det fallet betydelse, enligt Jean.

– Så här får man inte göra, säger Jean och pekar på en jordlott som er ut att haft besök av en vildsint bulldozer. De traditionella terrassernas stenmurar har plöjts ner och blivit en enhetlig jordsluttning.

– Det som händer här är att längst upp kommer berget i dagen, medan du längre ner har djup toppjord. Rankorna får helt olika förutsättningar och skörden blir svår att genomföra på ett bra sätt. Man förstör hela den naturliga jordstrukturen, säger Jean.

De är givetvis övertygade anhängare av terroirbegreppet. Varje vingårdsläge har sin unika karaktär. Att gräva sönder vingårdens terroir ser de inte helt oväntat som ren galenskap.

– Det var vanligare under slutet av 80-talet, tack och lov, säger Jean.

I dag är allt fler seriösa odlare noga med att respektera vingårdens traditionella struktur. Det gamla hederliga terroirtänket vinner mark. Det ger helt enkelt bättre viner.

Ett av St Josephs problem är att appellationens odlade areal tiodubblats på 30 år. Många platser som inte lämpar sig för vinodling har planterats. Fruktodlingar och betesmarker har blivit vingårdar, bara i en naiv förhoppning att vin ska ge bättre ekonomi än tidigare jordbruksproduktion. Resultatet är, som Jean påpekade, mängder av nya vinrankor som ger viner med tveksam kvalitet, vilket också ledde till Sarraskooperativets konkurs.

– St Joseph har potential att göra stora viner. Det kräver dock att alla anstränger sig att göra bättre viner. Att respektera terroiren, arbeta för hand och minska användandet av kemikalier i vingården är nödvändigt, säger Jean Gonon när vi kliver ur bilen i Mauves.

St Joseph

Från Chavanay i norr till Guilherand i söder, sträcker sig St Joseph 64 km på Rhônes västra strand. Den ursprungliga södra zonen med 6 byar fick AOC-status 1959. 1969 utökades området med 19 byar i den nordliga zonen som överlappas av Condrieu i Chavanay.

Totalt odlas 1005 hektar och den årliga produktionen är 35 961 hl (2005). Genomsnittligt uttag 36hl/ha.

Syrah är den enda röda druvan. Marsanne och roussanne är tillåtna vita druvor. I de röda vinerna får upp till 10 procent marsanne, eller roussanne blandas.

Jordarna vilar på Centralmassivet urberg av granit som bildar flikiga branta sluttningar ner mot Rhônefloden. Vingårdarna har framförallt sydöstliga, eller östliga lägen.