Svensk vinexport är söt

Sverige är som vinproducerande land är en ytterst marginell företeelse i den globala vinvärlden. Den totala vinproduktionen av torra viner kan inte ens mäta sig med en liten familjegård i Sydeuropa. Det är med de söta dessertvinerna som Sveriges lilla produktion ändå har rönt en viss uppmärksamhet på den internationella vinscenen.

– Det är med specialviner som görs på sent skördade druvor som vi kan konkurrera på en internationell vinmarknad. Vi ska fokusera på nischviner och vårt klimat lämpar sig utmärkt för söta viner med hög syra, säger Göran Amnegård på Blaxta vingård i Södermanland.

Han är en av pionjärerna när det gäller vinproduktion i Sverige och har specialiserat sig på söta isviner, en liten smal nisch i vinvärlden med ursprung i Tyskland. Vinet görs på druvor som fått frysa på vinrankorna innan de skördas. Resultatet är intensivt söta viner med smak av honung och nötter som ramas in av en frisk syra. För sin årgång 2005 fick Blaxta i år en bronsmedalj i vinVM och för två år sedan ett silver för samma vin. Det handlar givetvis inte om några stora mängder vin.

– Jag gör ungefär 500 liter isvin på druvan vidal varje år. Samtidigt ska man komma ihåg att det i världen bara görs ungefär 100 000 liter isvin, säger Göran Amnegård. Av Blaxtas isvin exporteras 80 procent till bland annat England, Hong Kong och Danmark.
Han gör också ett isvin på äpplen och ett portvin på plommon där majoriteten också säljs utanför Sverige.

Förutom isviner på druvor verkar just söta fruktviner vara ett vinnande koncept i det kyliga Sverige. Nu får det inte kallas vin eftersom det enligt EU.s definition måste produceras av druvor, men Sverige har en lång tradition av fruktvinsproduktion. Sedan starten 1999 har Grythyttan vin etablerat sig som en av de främsta. Efter flera år av stadig försäljning på Systembolaget, av framförallt hjortronvinet, ökar nu efterfrågan även utanför Sverige.

– Hjortron har en exotisk smak som visat sig fungera bra utanför Sverige. Vi exporterar ungefär 30 procent av vårt hjortronvin till Tyskland, England och Danmark, vilket betyder ungefär 20 000 liter vin, säger Per Fritzell, grundare och VD för Grythyttan vin.
Trots ökad efterfrågan kan tillgången på bär i år bli en begränsande faktor.

– Det har regnat för mycket i sommar så det kommer att bli svårt att hitta de volymer behöver för vår produktion, säger Per Fritzell.
Kanske är det ändå klimatförändringarna som talar för en framtida svensk vinproduktion.

– Vi tror att temperaturen de närmaste 100 åren kommer öka med upp till 6 grader och vi har redan sett en ökning på en grad de senaste 100 åren, säger Håkan Fågelfors som är forskare på Sveriges lantbruksuniversitet. I september presenterar han och hans kollegor på SLU resultatet av sin forskning på hur klimatförändringen påverkar de svenska odlingsförhållandena. Där framgår att en ökning av temperaturen skulle kunna ge södra Sverige ett klimat som i dag motsvaras av södra Tyskland och norra Frankrike. Det är områden som i dag är utmärkta för vinodling.

– Under förutsättningen att markerna är rätt skulle vi kunna se mer vinodling i till exempel Skåne, säger Håkan Fågelfors.
Svensk vinproduktion ännu är i sin linda ökar antalet odlare stadigt. Svensk vinodlarförening har i dag drygt 100 medlemmar men bara en handfull gör vin i kommersiellt syfte, säger Sveneric Svensson som är föreningens ordförande.

Majoriteten av odlingarna ligger i Skåne och på Öland och Gotland där Gute vin har Sveriges största kommersiella odling med 7 hektar. De har gjort torra röda och vita viner sedan 2002. Även om de har som framtida mål att producera 20 000 liter vin per år är syftet inte att konkurrera med Sydeuropas vinländer.

– Vi kommer alltid att vara nischproducenter av vin. Så länge vi har under 100 hektar vinodling i landet klassas vi som rena hobbyverksamheten i Europa, säger Lauri Pappinen på Gutevin.